tisdag 24 mars 2009

Mitt hjärta i en liten ask...

Ibland så känner man sig så där sårbar... att det vore skönt att plocka ut hjärtat och lägga det i en liten ask. Så känner jag för mina barn... Deras kontakt med mig har 12-filig motorväg, rakt in i hjärtat! Så där kommer all information, utan möjlighet att värja sig i 140+!
Att det skulle kännas så intensivt att vara förälder, visste jag inte... En snorig unge i knäet, dygnet runt i kräktider, kan kännas underbart! Vem bryr sig om baciller, när man är mamma?
Hur i hela friden skapar man balans på informationsflödet? När man bara vill krama dem hårt för att tiden rinner iväg... Det blev visst ett djupt inlägg, men jag vill verkligen skydda mina barn från allt ont. Just idag är den känslan större än någonsin. Sköt om er allihop!

torsdag 19 mars 2009

Nytt år- nya planer!


Nu är våren på väg, på en vecka med sol så ser jag snart asfalt! Det känns underbart att veta att det börja hända saker med det evinnerliga vita som lagt sig överallt. Kanske mest för att mina vinterkängor gett upp och jag är för snål att köpa nya när säsongen snart är slut!
Men planerna för sommaren är i full gång, vad ska bli årets projekt? Vad ska jag sätta för färg på pelargonierna? Vad ska jag ha till, ska vi bygga på vår grillhörna och hur? Frågorna är många och tyvärr så ser jag fler alternativ än lösningar. Så jag sitter med block och penna för att fylla ut och fundera med små anteckningar. förmodligen läggs de flesta i högen för planer för framtiden, men det är så roligt att planera! Maken tycker jag har allvarligt fasfel när jag sitter med blocket och hunden i knäet varje kväll. Det får han gärna tycka, för mig är det njutning på hög nivå!


onsdag 11 mars 2009

Jag firar stort...

Jag är sådär underbart lätt, glad och svävande! Den där pirrande känslan när du blir glatt förvånad och det sätter sig i benmärgen! Helst skulle jag vilja fira stort, med pompa och ståt... men det funkar inte riktigt. Men då firar jag stort med en vacker rosenbild inombords och njuter av känslan jag har! För jag har, äntligen klarat nyckeltalstentan! Det trodde jag aldrig... Nu kan jag gå vidare och lämna den bakom mig... så skönt! Så nu har jag inte tid att skriva mer, nu ska jag hoppa lite....