
fredag 4 september 2009
onsdag 2 september 2009
Borttappad har hittat hem!

Det har varit ett hektiskt veckoslut. Några felpåstigna tunnelbanetåg, lite vilse här och där men i stort sett nöjd och belåten med alla intryck! Tyvärr räcker inte riktigt tiden till för alla de saker jag skulle vilja hinna, men jag har hållit gott tempo! Så med andra ord kan jag säga att jag håller på att landa och finna mig till ro hemma. Men önskar att jag snart mycket snart kan göra en ny tur. Det är inte utan att tv-reklamens annons om Eskilstuna bara 55 minuter från Stockholms City låter lockande! Det vore skoj att ha det utbudet i närheten....Jag kan erkänna att jag på lördags eftermiddag var på väg mot city för att shoppa. Jag frågade efter vägen några gånger. Snurrade runt hela stan men inte vet jag var City blivit av, för det låg inte där det brukar. Jag satte mig till sist på en parkbänk och ringde släkten. Jag sitter vid Vanadisplan, Odenplan eller S:t Eriksplan nu är det bara att komma att hämta mig för nu hittar jag ingenting! De skrattade gott men kom lydigt ner och hämtade mig... Hittade sedemera till City med lite hjälp på söndagen. Jag hade ju varit in på Åhléns på lördagen men tyckte det var ohyggligt litet med bara smink, så det måste ju vara ett dotterföretag eller nåt... Inte provade jag rulltrappan till entréplan, nej nej...för den såg jag inte mitt lilla blindstyre!
Ja det blir ju nåt att berätta för barnbarnen... ett gott skratt har jag fått mig, eller några... Jag kommer nu att bli himla gammal!
tisdag 1 september 2009
Kändisar och jag!

Det började imorse när jag lämnade hunden hos hundvakten... Men vad fin du var? Va sjutton menar dom...? Sedan satte jag igång mobiltelefonen och den pep i takt med musiken. Fylld av SMS i samma stil. Jag vet inte, har inte sett det själv, men tydligen har jag blivit kändis i stan. Det finns ett reportage om mig och min affär i Norran! Ja, det är klart jag vet om att de varit där och intervjuat mig, men jag hade liksom lagt det på hyllan och förträngt det...
Ja det är klart. Jag har ju inte blivit kändis i samma kategori som de jag stött på i helgen! Nej där mötte jag gigantkändisar av typ Joe Labero (karln är liten och inte förmodligen inte alls svår att trolla bort!), Johan Palm (såg ut precis som på tv, fast det var en helt vanlig dag utanför myrorna), Christina Schollin ( stilren, chic men möjligen lite rufsig i håret). Så några hundra tusen ljusår längre bort en trött småbarnsmamma, med liten gårdsbutik med lite prylar i. Rynkor i ögonvrårna, en massa andra defekter jag inte törs nämna och förmodligen veck överallt som ger mig extraår... Måste till sist ställa mig frågan? Hur orkar de se sig själva i alla tidningar, har de någonsin komplex? För samtidigt som det är jättekul, så känns det lite utlämnande, naket och framför allt väldigt avslöjande...
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)

